Ja det här händer ofta: Jag söker någon låt på youtube - och hittar någon helt annan. Av någon anledning brukar många av de slumpmässigt funna låtarna falla mig i smaken. Här är en av dem.

 

 

 

 

 

Som vanligt efter att jag har varit duktig och pluggat på Kulturens hus tycker jag att jag förtjänar en paus och denna paus ägnar jag åt bloggen med en ny kategori. Jag visste inte riktigt vad jag skulle döpa den till men nu blev det såhär och som jag har sagt har jag en hel hög med citat och annat fint, eller mindre fint, som väntar.

Detta är så klockrent.

 

När man som vanligt vaknar sex och ligger och vrider sig till sju är det väl ett uppenbart tillfälle att träna till dagens redovisning. Känner mig alltid lika dum när jag går runt för mig själv och pratar, men nu är jag redo. Jag ska allt visa att jag inte är så jävla dålig på detta!

 

Efter redovisningen är det helg och det borde ju vara veckans höjdpunkt, det man längtar till. Jag vill bara att den ska ta slut med en gång, innan den ens har börjat. Jag vill att skolan ska börja nu, inte om två timmar. Jag vill aldrig att skoldagarna ska ta slut för där har jag saker att tänka på hela tiden. Där har jag fina vänner. Där är jag inte ensam. Jag har så fullt upp att det är det jag kan tänka på, men sedan lämnas alla tankar åt sitt öde. Tack och lov är det länge kvar till lovet, men nu är det snart helg. Jag vill inte ha helg.

 

Tänk om man bara skulle få omges av alla fina människor hela tiden. Det hade inte varit så dumt. Fastu då hade det kanske inte varit så underbart varje gång man träffar dem? Eller jo, för alla fina är ju bara bäst. Ingen nämnd, ingen glömd.

 

 Massa frågor. Inga svar. Dagarna rullar på. Ännu fler frågor. Ännu färre svar. Jag länktar, men ändå finns det inget att länkta till. Jag drömmer, men jag vet att det är hopplöst. Jag väntar och väntar och för varje dag, mister jag hoppet mer och mer. Små, enkla saker gör mig överlycklig; jag glömmer allt för ett tag, men det varar bara så länge jag inte är ensam. Fina människor, ni är guld värda!

Nobody is perfect,

¡Hola mis amigos!

Det var ett tag sedan känns det som, fast jag har egentligen ingen koll alls. Har ingen koll på någonting nu för tiden. Nu är det i alla fall helg, det vet jag och det blir väl sådär bra som det brukar bli. Dock hade det varit roligt att hälsa på Tilda idag med alla mina sunderbyvänner som jag träffar alltför sällan, men man kan inte få allt. Hann i alla fall se Izza idag och två andra fina vänner vid namn Elina och Johanna, säga hej, ge en kram och säga hejdå. Ja, det är tragiskt att man inte går i samma byggnad ens för vi träffas nästan aldrig sådär spontant. Varje gång jag ser någon av alla fina på bussen så gör det typ min dag. För underbara liksom! Det kan ju inte bli bättre om man dessutom träffas på världens bästa plats heller (alltså bussen). Hursomhelst är det skönt att ha alla underbara vänner för det måste ju vara det bästa påhittet någonsin!
Tack och lov att jag även har vänner som jag faktiskt kan träffa på skoltid. Imorgon blir det att umgås med tre fina i Måttsund (och vi får hitta något som symboliserar Emma, den stackaren som åker från sjukhus till sjukhus typ). Jag ska lära dem att baka min berömda tårta som jag bjöd dem på när jag fyllde år också ska vi faktiskt ta och plugga. Snart är rapporten om sociala konstruktioner klar och då är det bara att förbereda redovisningen som måste bli ganska väldigt bra.

Herregud vad jag skriver, men när jag ändå är igång att skriva om allt mellan himmel och jord kan jag berätta hur förbannad jag är på mig själv (mer än vanligt alltså). I slutet av träningen igår, som gick riktigt bra, halkade jag och vred hela höften - den som redan har ont. Kul kul. Kul att jag pratar om den som en person. Jag gör typ allt till egna individer..."nu är jag och analysen kompisar igen", "höften har ont", "stolen blir ledsen"............ja....

Ett inlägg av detta ostrukturerade slag måste väl innehålla lite bilder i ostrukturerad form antar ja