När man som vanligt vaknar sex och ligger och vrider sig till sju är det väl ett uppenbart tillfälle att träna till dagens redovisning. Känner mig alltid lika dum när jag går runt för mig själv och pratar, men nu är jag redo. Jag ska allt visa att jag inte är så jävla dålig på detta!

 

Efter redovisningen är det helg och det borde ju vara veckans höjdpunkt, det man längtar till. Jag vill bara att den ska ta slut med en gång, innan den ens har börjat. Jag vill att skolan ska börja nu, inte om två timmar. Jag vill aldrig att skoldagarna ska ta slut för där har jag saker att tänka på hela tiden. Där har jag fina vänner. Där är jag inte ensam. Jag har så fullt upp att det är det jag kan tänka på, men sedan lämnas alla tankar åt sitt öde. Tack och lov är det länge kvar till lovet, men nu är det snart helg. Jag vill inte ha helg.