You have the power to face your demons no matter how they go at times. And rid yourself of your fear and weakness so you can start to live your life

   
 
   
 

No matter how time flies I fly with you

Går igenom lite gamla bilder.
Hittade denna somriga bild.
På min fina Bonita med min fina Emmas fina mamma.
För drygt tre år sedan. Och jag tänker på mycket.
När jag gå igenom de här bilderna.
<3
 
 

If you wanna see changes start with you

 
together we make a beautiful world

Thinkin' I can't get it all without my feet on the ground

 

I don't need a girl to worry about a thigh gap, I like the fact that you don't give a shit about that


 
 
 

Ångestens dag

Ute och går med hunden. Också hör jag en röst från Sundis högtalaranläggning. Som säger att det snart är dags för 800 meter. Och jag förstår vad det handlar om. 
Friidrottsdagen. 
Så många känslor. Så många tankar. Kommer upp. 
För den dagen. Är svår att glömma. Den dagen. Alla tre år. Alla tre år som jag hoppades på att den skulle bli inställd. Eller att jag skulle skada mig. Fast den genomfördes alltid. Och jag var alltid med. Och hur som helst hade jag aldrig kunnat bli tillräckligt skadad. Inte ens ett decimeterstort brännsår på högerfoten stoppade mig från fotboll förra året och i högstadiet var jag så mycket värre.
En dag. En gång per läsår. Men en dag som gav så mycket ångest.
Dagen som började med löpning på elljusspårets 3,2 kilometerslinga (för alla som hade anmält sig till den grenen dvs - men jag hade ju anmält mig till alla. så klart). Och jag minns morgonen i nian. Lika mycket ångest som vanligt. Men vetskapen om att det var sista gången. Det var skönt.
Och jag minns när jag kom i mål. Två sekunder efter hon som vann. Som alltid vann. Allting. Och hon var inte helt slutkörd. Det störde mig. För jag var - som alltid efter något träningsrelaterat - nära till att stupa. Men samtidigt var jag lite nöjd. För det var ändå bara två sekunder från henne. Och jag hade verkligen gett allt och lite till. Och jag hade aldrig sprungit den slingan så fort förut. 
Sedan begav det sig mot Sundis och alla andra grenar. Jag vann. Jag kom tvåa och trea. Och höjdhoppet gick alltid dåligt - det var inte min grej. 
Men trots de grenar jag inte vann. Och trots höjdhoppet. Var jag ändå ganska nöjd efter dagens slut. Alla tre år. För att jag hade klarat av ännu en friidrottsdag. Och jag hade placerat mig på pallen i nästan alla grenar. Klassen kom sist som vanligt. Men jag hade fått en del poäng. Och nästan. Nästan var jag nöjd över min prestation. Över mig. 
Men det stoppade aldrig ångesten på grund av den dagen. 
Och idag var det alltså dags för alla som går på Kråk att få det överstökat.


Jag vet att jag skriver väldigt sällan. Men jag har inget som vill ut. Det är ganska tomt. Och jag vill inte skriva bara för att. Jag vill skriva om det hjälper mig. Om det kan hjälpa andra. Om jag vill.
Hade tänkt skriva om DBT:n men det blir aldrig riktigt av...


Some believe in destiny, and some believe in fate. I believe that happiness is something we create

 
 

Ibland går vissa saker bättre än man tror

Sitter innan fotbollsträningen och ifrågasätter en massa. Och mig själv. Sedan tittar jag på denna bild. Och inser att vissa saker faktiskt går. Trots att de känns omöjliga.


And now, please don't judge me. Take my hand and say you'll always wish me well and send me luck



'Cause that would be enough...

I will go there. I need time, but know that things are always closer than they seem


 
 
 

GreenGate

Jag älskar ju GreenGate. Underbart porslin, drömmande textilier. Och skyhöga priser.
Så när Emma berättade om ett iPhoneskal från detta märke kallande ögongodis när 1, jag hade köpt en iPhone, 2, mitt första (fyrtiokronors-) skal hade nötts sönder under jobbet och 3, jag inte hittade något i affärerna - då såg jag ingen anledning till att inte köpa det. Så gosigt!
 
(Att det sedan kostade typ femtio kronor mer än de sju skalen jag köpte på e-bay är en helt annan femma...)
 

Till alla där ute. Vi har kraften!

 
Hittade denna här. Och jag delar vidare. För vi alla. Kan ta del av den.
Alla har sin egen historia. Men alla kan vi lämna den bakom oss. Alla har vi kraften.

Who says you don't pass the test? Who says you can't be the best?

 
 

Yesterday is gone and you will be OK. Place your past into a book, burn the pages let 'em cook

 




I was scared to death, I was losing my mind. I couldn't close my eyes I was pacing all night. I think I found the light at the end of the tunnel




Andra gången sedan fjortonde maj. Första gången kändes det inte så mycket. Det var väl för nära. Fortfarande inte på riktigt. Nu. När allt har fått sjunka in. När det har gått en tid. Nu känns det.
Första stegen in på gården där Kulturskolan är. Jag går förbi gräsplätten. I lurarna börjar låten som spelades åttio procent av sjukhustiden spelas. Blickar ut mot gatan som var min utsikt däremellan tårarna och kramperna. Nu var tårarna nära igen. Även när jag hade gått förbi. In i skolan. Utanför salen. Så många tankar hann passera.  Och jag vet inte vad jag känner. 
För mycket.
Och alla ljud. Alla känslor. Alla intryck. Och all smärta. Kommer tillbaka. Jag lever om situationen igen. Och igen. Och igen. Allt är så tydligt. Så verkligt.
Men ändå.
Så långt borta. Från verkligheten.
Förvirrad.
Vet inte ens på vilken sida tankarna är.
Positiva. Negativa. Tacksamma. Rädda. Ledsna. Eller bara fullständigt skräckslagna.
Vad jag vet: Fiolen om en halvtimme kommer göra allt bättre.

Ännu en gång det skulle passa bra med Buffy, men jag låter bli. Inget mer Buffy här.

Somehow, I'll keep the light I have and find the light I'm missing

Today is the day


Jag lovade ju att inte smitta min blogg med Buffy, men jag måste bara påpeka att noterna är från den geniala musikalen skriven av den geniala Joss Whedon.
Och det uppenbara; orkester idag! I'm happy.

Bara en sak till. So true!! Jag grät till denna korta sekvens (och givetvis till det andra som man "skulle" gråta till)



En gamling med beslutsångest

Lite roligt. Eller som helhet var inget roligt. Men detta tycker jag fortfarande är roligt. Just dessa två meningar/beskrivningar från något dokument. Vet inte om det var till överklagan eller bara pga tvångsintagningen. Men i alla fall. Detta var alltså jag enligt dem på två punkter.
 
 
Jag skrattar fortfarande
 

Packade som sillar


Det kändes väldigt hemskt när jag räknade, men i denna låda fick det plats 62 överdelar - och mer plats finns! Inte för att jag nu ska gå och köpa mer kläder precis... Har faktiskt bara köpt en klänning sedan i typ juli = bra jobbat. 
Ska istället plugga lite politik inför samhällsen och mitt intresse för det har kommit tillbaka efter tre år. (Kan det möjligtvis ha något med en viss lärare att göra? Eh, jo troligen).
Apropå politik så var jag och röstade för första gången (om man inte räknar med EU-valet dvs) och det kändes riktigt bra!



Things'll go your way if you hold on for one more day

 

Fina sms är alltid fint




Som man kan titta tillbaka på och bli lite (mycket) glad av.

Och när du har rest dig, vänd dig inte om. Det finns ingen väg tillbaka varifrån du kom.


Denna onsdagens motivations-/pepplåt finns inte på youtube så gå in på Spotify.
Jonas Gardell - Du är inte ensam
 
Det finns dem som gjort dig illa
Det finns dem som inget vet
Det finns dem som gjort en grej av
Att skrika ut din hemlighet
Det finns dem som stal din stolthet
Det finns dem som tog ditt mod
Och dem som ingenting förstod

Dig som ingen känner
Dig som ingen ser
Du som saknar vänner
Och knappt vill andas mer
Hör på mig min kära
Hur ska jag få dig att förstå
Du måste resa dig och gå

Du är inte ensam
Det finns någon som går med dig
Han vill att du ska veta
Att han har det som du
Som du

Vägen tom och öde
Gryningsljuset klart
Du står vid busshållplatsen
Bussen kommer snart
Nu lämnar du allt gammalt
Här tar din barndom slut
Här tar du steget ut

Och när du har rest dig
Vänd dig inte om
Det finns ingen väg tillbaka
Varifrån du kom
Allt dem ville ge dig
Har du rivit och förstört
Allt dom hade att säga - har du redan hört

Du är inte ensam
Det finns dem som går med dig
Dem vet hur det är för dem har själv varit där
Har själv varit där

Det finns nåd för nya världar
Mycket större än den här
Nya skapelser och tider,
Nåd för allt som blir och är
Och alla deras lögner
Betyder ingenting
Tro mig när jag säger
Skammen var aldrig din

Du är inte ensam
Det finns dem som går med dig
Du är aldrig ensam
Det finns dem som följer dig
Du är inte ensam
Det finns dem som vet hur det är
Nej, du är aldrig ensam
Dem har själva varit där
Dem har själva varit där

Och när du har rest dig
Vänd dig inte om
Det finns ingen väg tillbaka
Varifrån du kom

LetsSingIt - Your favorite Music Community 
 

Mycket kan ändras om man kollar från en annan vinkel




1/8-14

RSS 2.0