Jag är bara tom

Jag har förälskat mig i bläckpennan. Jajjemensan. Inte för att jag har någon talang, men det är roligt. Och rätt så ångestdämpande. Om man har förmågan att hålla i en penna det vill säga. Jag vet inte riktigt vad det är jag ritar, men det som kommer ut, typ. När jag kollar igenom bilderna ser jag ett mönster. Ett positivt sådant. I slutet, det vill säga sedan jag kom hit, har bilderna bar blivit ljusare. Eller inte bokstavligt, men mindre deprimerande typ.

 

 

Tyvärr så är dessa sorters bilder de enda jag kan bjuda på, hellre en dålig bild än ingen bild alls.

Detta är det närmaste i sminkväg jag kommer: nagellack. Nu under lovet så har jag i alla fall lyckats spara ut långa naglar. Långa för att vara mig. Det finns flera anledningar till att saxen och filen kommer fram så fort naglarna börjar växa en smula. 1, jag kan inte spela fiol med långa naglar - inte ens korta, de måste vara jättekorta. 2, jag tycker det är så äckligt! Eller alltså, det är inte äckligt att se på/att andra har, men jag gillar inte att liksom ta på saker med långa naglar. Inte heller se på dem, om jag inte har nagellack det vill säga. Om jag målar mina naglar blir allt genast mycket bättre! Fråga mig inte varför, men så är det så därför ägnar jag lite av denna kväll åt att försöka göra något fint. Inte för att jag ens kan måla dem vanligt, men så klart ska jag ge mig på saker som har alldeles för hög ribba för mig och sedan jämra mig över att jag bara misslyckas. Sofia i ett nötskal. Förresten är jag lite nötfärgas idag. Eller något sådant. Medan andra har nyårsklänningar, har jag mössa och träningsbyxor. Yey!

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva här. Samtidigt vill jag ju inte ta bort bloggen.

Men mitt liv är inte speciellt intressant. Inte har jag heller något som sticker ut. Som till exempel en speciell hobby, fina fotografier eller någon kunskap som man kan dela med sig.

Engagerad i något är jag inte så att jag skulle kunna skriva milslång texter om diverse ämnen. Starka och brinnande åsikter då? Nja, inte mer än sådant som det inte ens är någon idé att skriva om. För jag förstår mig ändå inte på hur man kan tänka något annat. Jag respekterar det faktiskt inte heller. Självklart får alla tycka som de vill, men när det kommer till rasism, homofobi, nazism, inte-tillåten-att-tro-på-den-religion/den-ickereligion-man-vill och så vidare, då förstår jag bara inte hur man kan tänka något annat än att det är fel. Om sådant är det alltså ingen idé för mig att skriva om.

 

Så jag vet inte, varför har jag ens denna blogg? Vad är vitsen?

Men som sagt, jag vill ju inte heller ta bort den. Så någon anledning måste det ju finnas.

 

Anledning till en bild? FÖR UTE ÄR DET SOL!!!

Det kommer bli en annorlunda jul...men jag tror det är det bästa valet.

Jag slipper vara rädd. Jag vet att jag borde våga, trots att jag är rädd, men jag orkar inte vara modig längre. Jag orkar inte försöka. Alla krafter är slut. Därför tackar jag så djupt de som tror på mig, de som stöttar.

 

Något annat som stöttar, bästa Los Hombres de Paco. LOVE

Varför fick jag helt plötsligt dubbelt så många besökare idag som igår?

Inte för att det är en sådan hög siffra precis, men ändå.

 

För att jag verkligen inte orkar tänka på verkligheten.

Här kommer lite bilder på tårtan jag bakade till orkesterfikat.

Vi turas alltid om att baka och eftersom jag aldrig gjort det så tyckte Marcus att det var min tur. Trots att jag bönade och bad om att få slippa eftersom jag aldrig fikar, var hen djävlig och gav mig uppgiften. För att visa mitt missnöje drog jag till med försvarsmekanismen reaktionsbildning och gjorde precis tvärtemot vad min känsla tyckte - jag satsade!

 

Ikväll ska jag och min kära mor till Kulturens hus och se Melissa Horn. Det ska verkligen bli toppen! Tänkte bjuda er som inte ska dit på några av mina favoriter. Fast sådant där är ju alltid svårt...

 

 

Tur att jag kommer ha denna kvällsaktivitet, annars skulle jag ha somnat på en gång. Jävla skitnätter!

Nu ska jag göra liksom Lina och efterlysa lite bilder. Om det är någon vänlig själ som har bilder från sommaren 2010 och vill dela med sig så får ni gärna skicka dem :D

Denna vecka har varit allt annat än bra om man säger så, men inget ont som inte för något gott med sig.

 

Jag ville så gärna, så gärna blogga igår kväll för jag upplevde världens finaste nostalgikväll på Kråkbergsskolan där jag träffade min bild-, musik-, svenska-, idrotts- och ,matte/NO-lärare. Sedan att bara vara där gav så många minnen! Visst, man kan ju inte kalla högstadiet för någon dans på rosor, men utan det hade jag ju inte varit här och än en gång - inget ont som inte för något gott med sig. Jag ville bara krama om alla små rädda sjuor och säga att det blir bättre än det här. Och jag ville bara ta de små killarna, som skrattade åt de som uppträdde, i öronen och säga åt dem att man inte behöver trycka ner andra för att själv må bra. Och jag ville bara uppleva ännu mer nostalgi i bild- musik- och slöjdsalarna. Dessutom ville jag besöka mitt gamla klassrum och kunna vara lite sådär skadeglad över att kunna vara där, men samtidigt slippa vara där i vår kära högstadieklass.

Skor tjugofem kronor

Armband tio kronor

Örhängen (oavnvända!!) fem kronor

Nummer 105 i min samling (jag räknade fel, så jag hade 104 tidigare, inte 103) fem kronor

 

Soy bastante happy!

Lite spanglish där...

Apropå spanska, jag är laddad för grammatikprovet imorgon.

Eller tja, laddad och laddad...men förberedd i alla fall.

 

För våra middagar är toppen!

Alltid är det någon som kläcker ur sig något som är så förbaskat roligt att man bara inte kan sluta skratta.

Inte gör det ju saken sämre att de har en underbart fin duk till exempel.

Eller att det är som mitt andra hem för den delen heller.

Åhhh, jag vill verkligen tatuera min perfekta fågel!!!

Varför har jag inget ställe att ha den på?

Det är väl inte meningen att jag ska ha någon antar jag...

Mamma lär väl vara glad i alla fall.

Men seriöst, jag vill...

Fast jag får ta och behärska mig.

Men...

Åh!!! Det finns problem, och sedan så finns det problem...

 Men alltså  jag lovar, den är perfekt!