Besegra ätstörningen, konstutbildning, sociala situationer (som jobbdagen, ny klass), idrott (mer om det en annan gång) och i måndags testade jag och Rebecca även Ju-jutsu. Japp. Ju-jutsu. Och som vanligt när jag (och förmodligen många andra) testar nya saker är jag vettskrämd. Och som vanligt (hittills) brukar det lösa sig när jag väl tagit mig över tröskeln. Dock är ju träning rätt infekterar så den tröskeln har jag än så länge aldrig tagit mig över, men om jag bara tänker på måndag så kan jag säga att det gick bra. Inte ångestfritt. Inte utan alla automatiska tankar. Men jag gjorde det. Jag försökte fokusera på instruktionerna, lära mig greppen och låta mitt fokus stanna kvar vid det vesäntliga. Så nu står jag här idag. Fortfarande 100+ dagar skadefri, inte utan de vanliga tankarna, men utan de vanliga handlingarna. Och vi ska dit idag igen. Visst känner jag lite stress över att jag missar två gånger nästa vecka för att vi är i Prag, men jag försöker att låta de tankarna bara passera och inte vara så mycket i framtiden i mitt huvud. Nu sitter jag i skolan, har målat ute på balkongen, ska cykla hem, fixa busskortet och sedan ska vi på ju-jutsu. Sedan. Och ha roligt. Vara intresserad. Försöka. Och inte värdera. 

PS, och ännu en rädsla ska förmodligen mötas när jag ska börja knåpa ihop något till Livskick. Jisses, läskigare än att skicka in utkast till lärare!