Jag har varit så otroligt nere och sett allt så svart den senaste tiden. Nu skrattar jag helt plötsligt (med grund från äkta glädje) och känner att jag nog klarar av den här dagen också. Har nämligen pratat i cirkus sådär nästan tre timmar med min underbara vän Elin och sådant betyder så mycket för mig. Pratade om absolut allt mellan himmel och jord och det var så skönt att höra hennes röst igen. Blev tyvärr avbruten av prover som skulle tas, men känslan sitter i. Och det kan jag nog leva på hela dagen. Jag är så tacksam över de vänner jag har och att de faktiskt stannar kvar - trots att det har varit rätt svart.