Jag försvinner ibland och alla frågar vad jag tänker på, men jag kan inte berätta för man får inte tänka så
Svart. Allt känns så jävla svart.
Och jag vill bara bort. Men jag får inte. För jag ska leva. Och det gör så jävla ont. För jag känner inom hela mig vart jag ska färdas. Men så stoppas jag. Och det ger mig panik.
Men hur ska jag få bort det svarta då? Jag vet inte. Och jag minns inte ens sist det kändes så här mörkt.
Hur gör jag?
Jag vill bara ligga och gråta. För att lätta på trycket lite.
Men jag kan inte. För alla tårar är som bortblåsta. Alla känslor med.
Förutom känslan av mörker.
Den finns ständigt där.
Och det känns som att jag går sönder inifrån. Fast utan känslor.
Kommentarer
Lena
Vad det är sorgligt att du ska behöva må så dåligt. Du är en så fin människa Sofia <3
Svar:
Sofia Kihlström
Trackback
