Jag vill att det ska bli nästa fredag typ nu på direkten! Mitt tålamod har varit rätt stabilt sedan i november, men när vi i orkestern fick ett mail om att några ska stå i garderoben på Kulturens hus den 22:a, då började jag bli otålig. Inte blev det bättre av att jag kollade på bilder på instagram heller. Just ja, för att nämna vad jag pratar om så är det Melissa Horn som spelar på KH och jag köpte biljetter så fort jag fick veta det. 5/12-13 när jag såg henne senast så var jag lyrisk efteråt och nu tror jag att det kommer kännas ännu bättre. Inte bara för att jag till vardags inte är likgiltig som jag var den perioden, utan för att det här albumet är så speciellt för mig pga anledningar. Känslosam som jag är kommer jag förmodligen gråta ett x antal gånger. Och ja, att uppleva något live är ju oslagbart. Inte bars ljudet, utan jag älskar när man kan ta in det med så många sinnen. Att se någon sjunga (eller t ex spela fiol omg!) kan vara så otroligt rörande. Jag är otroligt känslosam. Emotionellt instabil, hallå? Men alltså för musik...ja, jag får hålla mig för tårar flera gånger när jag t ex lyssnar på musik på bussen. Musik berör mig. Verkligen.