Varför vill jag så prompt veta varför?

Varför. Jag vill veta varför. Varför är jag inte hungrig? Varför är jag inte mätt? Varför blir jag trött nu när jag inte blev det förra gången? Och varför blir jag inte trött nu? Varför kan jag äta jättemycket och aldrig bli mätt? Varför kan jag vara utan mat i x antal timmar/dagar utan att bli hungrig? Varför kan jag kräkas x antal gånger en dag utan några som helst yttre konsekvenser när jag slutar fungerar efter en gång en annan dag? Varför mår jag dåligt när jag har allt bra i livet? Varför känner jag som jag känner? Varför nu? Varför då? Varför sedan?
Varför varför varför.
Min evinnerliga fråga. Som gör att jag fylls av ännu fler negativa känslor. För jakten på svaren tar aldrig slut. Jakten på alla dessa varför gör acceptansen så svår. Istället för att fortsätta försöka, fixerar jag mig vid varför och allt annart blir oviktigt. 
Kanske är det som i matten, den som vill veta varför mer än en behöver, som frågar varför vissa formler är som de är, de fastnar och tar sig inte framåt. Jag vet att mitt ifrågasättande, min frustration över att inte förstå, sätter käppar i hjulet för mig. Istället för en acceptans att så här är det just nu, jag vet inte varför, jag gillar det inte, men det är så här det är, så blir jag istället värderande gentemot mig själv och allt bara fortsätter i en negativ spiral. Och jag fastnar.

Mina hungers- och mättnadskänslorna är satta ur spel sedan länge. Jag har aldrig haft en konkret anledning till att må dåligt. Jag har inte tillåtit mig att vara fysiskt trött, har alltså därför inte känt efter och vet egentligen inte om det är ångesten, viljan eller den fysiska styrkan som fått mig att orka. 
Så hur ska jag kunna förstå mig på varesig mina  hungers- och mättnadskänslor, känslor eller fysiska ork? Inte konstigt att jag undrar varför när jag inte förstår. Jag känner som jag känner. Och det är okej. Men det gör ingen nytta, det är inte att vara effektiv. 
Något annat jag undrar över är varför min mobil gav upp igår. Kunde bara låsa upp den med fingeravtrycket men sedan gick det inte att göra något mer. Kunde inte kontakta någon så mina planer med Izza och Hanna blev framflyttade tills idag då de först fick tag på mig när ringde igårkväll då det hade blivit rätt sent. Kunde ju alltså inte heller starta om mobilen eftersom man måste dra över skärmen för att göra det. Hela touchfunktionen hade lagt ner, men efter en omgång i frysen igår och idag så dog mobilen och när den startades om så fungerade den igen. Wihooo!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0