Vad händer nu?

Jag är ju inte riktigt den som berättar vad jag har gjort, gör eller ska göra. Men nu tänkte jag bara göra en liten uppdatering på vad som händer, för det händer ju faktiskt en hel del.

Jag trivs verkligen jättebra i Piteå och jag fullkomligt älskar min lägenhet. Piteå är så mysigt och det är så roligt att vara på ett nytt ställe där man kan gå runt och upptäcka saker. Härikring där jag bor finns typ allt jag älskar: vatten, mysiga stigar, lite kuperat och bergigt, skog och välklippta gräsmattor. Jag bor utanför stan, men det är ändå bara några minuter bort med cykel. Det är även cykelavstånd till skolan om än det dock är lite längre.

Framnäs Folkhögskola som jag går på är för övrigt ett ställe jag verkligen längtar till! Det känns absolut som rätt val och konstlektionerna, läraren och klassen är jättebra! Jag har lärt mig så mycket under den här korta stunden och än så länge har vi bara hållit på med akvarell så jag ser verkligen framemot de andra teknikerna också.

Här hemma har jag pysslat en hel del och fått iordning min lägenhet precis som jag vill ha den. Jag har även sett en hel del Buffy med Elina som bara bor tvärsöver gatan och det är så roligt att ha någon så nära. 

Igår var Elin från min klass här (eller ska vi säga idag eftersom klockan var halv fem när hon gick...) och vi pysslade på med armband också fortsatte hon lära mig rita på det jag gjorde när vi sågs förra veckan. Japp, jag vet inte hur men jag har ritat. Ett helt porträtt nu faktiskt. Och det var det som skrämde mig mest, men på något sätt tyckte jag det var jätteroligt när jag väl hade börjat. Svårt, men roligt.

Idag ska jag till Lule för att träffa Rebecca och Anna. Imorgon kanske jag får träffa Lina och till veckan blir det Buffy med Elina och besök plus övernattning med Izza, Hanna och Tilda. Jag och Elin ska även på second hand road trip, typ. Också blir det härlig skola såklart. Och DBT. En full vecka med andra ord. Men roligt. Jag känner mig fan lite social.

Detta var alltså det jag åstadkom i porträttväg, men för att vara mitt första porträtt någonsin (förutom det jag gjorde i sjuan som aldrig blev färdigt) så är jag rätt nöjd ändå. Visst är det mycket jag är missnöjd med, men jag får försöka tänka på att jag aldrig gjort detta förut. Jag fick mycket hjälp av Elin och det var verkligen mycket att tänka på, många småsaker som gör stor skillnad.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0