-

En typ av förståelse

En klassisk fördom om ätstörningar, eller rättare sagt tillfrisknandet från en ätstörning där självsvält är problemet (antingen hela problemet eller att man till exempel "varvar" det med att kräkas osv), är ju att det "bara är att äta mer". Samma sak gällande övervikt, fetma eller helt enkelt en situation där viktnedgång är något som påtalas, fast det då sägs att det "bara är att äta mindre". Båda påståendena är fördomsfulla och provocerande. Det gäller egentligen alla påståenden som förenklar ett komplext och svårt problem.

"Sluta bara kräkas", "Det är ju bara att kliva upp ur sängen", "Det är bara att rycka upp sig", "Vadå kan inte? Det är ju bara att sluta att skada dig", "Men låt bara bli att hetsäta"

OCH SÅ VIDARE.

Det är inte okej någonstans att förenkla andra människors problem så för det är inte "bara". Men samtidigt kan jag faktiskt ha en liten förståelse för de som yttrar dessa påståenden. Jag har själv tänkt så. Inte om andra med problematik jag själv har upplevt - så klart inte inte är så "bara" att äta mer, sluta kräkas, äta mindre osv, men jag har tänkt så om mig själv. Liksom hur jävla svårt kan det vara att bara äta normalt?!! För när man bara hör det så låter det ju inte svårt. Men det är svårt. Hade det inte varit det hade sådana här problem aldrig existerat. Det hade inte funnits så otroligt många med sådan problematik om det bara var ett påhitt, om det bara var att skärpa sig lite. Det är inte lätt! Men det kan heller inte vara så lätt att förstå för den med ett normalt förhållande till mat. För nog finns det många andra saker man har funderat kring "hur kan det där vara så jobbigt" och samtidigt vetat att det måste vara jättejobbigt. Så jag förstår att det kan vara svårt att se problemet eftersom det är lätt för de som tycker att det är lätt och då är det inget problem. Men banala saker för vissa, kan vara det stora livsproblemet för andra. Jag förstår svårigheten i att sätta sig in i en helt främmande situation. Men snälla, förminska inte stora problem.

2015-06-24 @ 17:15:07 Ätstörningsrealterat Permalink

Kommentarer

enbulimikersbeknnelser.blogg.se

Bra skrivet!

Svar: Tack så mycket!!

Sofia Kihlström

2015-06-24 @ 21:48:51
URL: http://enbulimikersbeknnelser.blogg.se/

Sanna Nilsson-Lidin

du är så bra på att formulera saker och få det att bli så tydligt och bra! Jag har så stora problem med det, och därför jag inte själv vill skriva på bloggen just för att det känns som att jag kanske upprepar sakerna hela tiden haha.
Men jag HATAR när folk säger åt en att sluta skära sig eller något liknande, liksom shut the fuck up!

Svar: Åh tack så mycket! Vad glad jag blir 😍 Äh, upprepning kan vara bra när det är något viktigt.👍🏼 Och kanske är det bara du som märker det, jag tycker själv att jag upprepar mycket men ser du, du verkar ju inte märka det. 😉 ja man skulle ju verkligen ha fortsatt om det bara var att sluta med det 😒

Sofia Kihlström

2015-06-26 @ 00:20:58
URL: http://sannanilssonlidin.blogg.se/

Liselotte

Kan bara hålla med ovanstående: väldigt bra skrivet! Vi måste nog alla vara ödmjuka att det finns saker andra inte kan förstå - och att det finns saker vi själva inte kan förstå.
Jag kan erkänna att jag nu, i rollen som mentor för andra, ibland kan slås av den där frustrationen: Men ät då! Men gå inte ut och spring, bara! Låt bli att kräkas, helt enkelt! ... Och då har JAG SJÄLV upplevt den där hemska ångesten - det är till och med svårt att förstå trots det. Jag antar att vi människor har ett behov av att förenkla...? Men, som du säger: vi får aldrig förminska någon annans kamp!

Svar: Ja och ibland kanske man inte behöver förstå HUR eller VAD det är, utan bara ATT det är. Eller hur, trots att man förstår exakt hur man kan vara rädd för något sådant kan man ändå tänka "men gör det bara". Tror vi både vill förenkla och har kanske även den starka önskan om att någon ska må bra att man vill se de där problemen som enklare än vad de är för att de lättare ska övervinnas. Om du förstår vad jag menar haha.

Sofia Kihlström

2015-06-27 @ 09:50:29
URL: http://liselotte.livskick.nu

Linda

Jag tänker också att hade det "bara" varit så enkelt hade vi heller inte behövt hjälp. Jag har tänkt så också oändligt många gånger "hur jäkla svårt ska det vara!? Alla andra verkar ju fixa det..". Problemet är att alla andra fixar det inte heller. Vi är så ensamma i vår sjukdom samtidigt som de här problemen sprider sig till fler och fler människor och ändå är det något det talas tyst om, eller i värsta fall, rättfärdigas och premieras!

Svar: Precis! Det hade aldrig funnits ställen specialiserade på att lära folk att äta normalt, hantera sina känslor som uppkommer av mat, tänka på ett annat sätt om mat osv. I teorin kan det låta så enkelt för "det är väl bara att äta si eller så", men i praktiken är det helt annorlunda.

Sofia Kihlström

2015-06-27 @ 12:40:04
URL: http://eatingwithoutfear.wordpress.com

Anonym

Så klokt och bra skrivet Sofia!

Svar: Tack så mycket Johanna!!

Sofia Kihlström

2015-06-30 @ 21:37:57
URL: http://johannaahlsten.livskick.nu

Trackback