Så jag förstår inte. Och jag har så himla svårt att ta emot hjälpen andra erbjuder sig. Jag blir så himla obekväm och på 25:an fick jag rent utav panik för att jag kände mig så besvärlig och ivägen - trots att det enda jag gjorde var att ligga i sängen och sova i mitt mörka rum. Igår däremot fortsatte jag att smått ta emot hjälp. Det var dags för det andra besömningssamtalet på Comede och det kändes nästan lika bra som första gången, vägningen drog väl ner betyget lite. Det som gjorde att det drogs upp igen var att jag ska få komma dit på torsdag för en sista bedömning och det känns verkligen bra att jag fick komma så snabbt. Vad som händer sedan lär vi väl prata om då.