Tjugohundratretton
Jag vet att vi redan är åtta dagar in på det nya året, men, för att vara lite klyschig, är det ju bättre sent än aldrig.
2013 har helt klart varit de fattade beslutens år. På både gott och ont kanske.
Januari
Efter en höst och vinter full av förnekande och skam, insåg jag att det inte skulle fungera längre. Eller fungera skulle det ju, men det var inte så jag ville leva. Och att försöka klara sig på en halv deciliter kvarg varje dag, och hata sig själv när det händer något annat, kanske inte riktigt var normalt. Dock visste jag att innan denna månad skulle vara slut, skulle jag vara atron år, myndig och därmed helt vilsen, vilket gav mig alldeles för mycket att tänka på. Fast under självaste atronårsfirandet hade jag det bara superbra med mina finaste vänner.
Min finaste Putte fick även lämna jordelivet denna månad.
Februari
Det var en månad som gick i resandets spår. Först fick jag avnjuta min fördelsedagspresent i form av en resa till Stockholm och en landskamp mellan Sverige och Argentina. I slutet begav jag mig för första gången till Egypten med min fina vän där vi hade en toppenvecka som innehöll allt från allergichocker till misstänkt kidnappning till klarblått vatten.
Mars
Jag besökte Kåbdalis med fina Henny
Sedan, den tjugofemte, tog jag ett beslut som troligtvis kommer vara ett av de viktigaste.Efter många om och men, och många sökningar, och ännu fler förvirrande tankar, hittade jag något som kunde vara lämpligt. Jag tog mod till mig och berättade, för en helt okänd person, det som länge hade plågat mig, utan att det syntes denna gång. Det måste varit ett av de bästa besluten jag har tagit 2013 för jag träffade mitt i prick. Och jag är så tacksam. För det var helt rätt. Jag träffade en utav jordens finaste människor. Och som det har hjälpt mig resten av året!
April
Jag pausade mina möten med världens finaste häst i hopp om att komma tillbaka på riktigt till sommaren.
Juni
Maj
Jag beslutade, i samråd med andra människor, att jag inte skulle springa gymnasieutmaningen, vilket dels var en lättnad - ett ångesmoment mindre -, men även något som gnagde djup inombords.Dessutom följde jag bara med till Göteborg - jag sprang aldrig varvet. Tankarna och känslorna var samma denna gång.
Jag fick, trots min överfulla hjärna, betyg som jag blev otroligt nöjd över. Jag började på ett ställe och försökte övertyga mig om att det skulle bli bättre. Skolan slutade och jag såg min finaste Emma ta studenten på Gotland. Dessutom insåg jag att det var dags att ta mer än en paus med Bonita. Tårarna trillade, men jag gjorde det för att förhoppningsvis kunna komma tillbaka någon dag - på riktigt.
Juli
I sista stund bestämde jag mig för att följa med 98:orna till Göteborg för att spela Gothia cup, vilket var ett väldigt bra beslut för då fick jag verkligen känna hur ett lag är. I den sköna staden ringde jag ett samtal och slutade med det jag hade börjat för jag märkte att det bara blev fel.
Augusti
Den andra dagen denna månad gjorde jag min första tatuering och blev väldigt nöjd över resultatet. Jag hade även turen att få med min Anna till London, vilket gjorde resan ännu bättre. Hur det nu kan vara möjligt att en toppenresa till en toppenstad kan bli ännu mer toppen.
Och den sista sommarlovsdagen var över. Jag hade överlevt.
September
Men hjälp av en fin människa kom jag, efter att ha börjat igen och slutat igen, äntligen rätt. Och det är jag så glad över. Det började hända saker.
Jag tog saxen och klippte lugg.
Oktober
Efter mer om och men än någonsin så blev jag fri från fotbollen på obestämd tid. Något som på ett sätt var så fel, men ändå väldigt rätt. Rätt om det någonsin ska gå. Jag blev även medlem i den svenska klubben också. Kalla mig nörd, men ååååå. Höll även ett hyllningstal på svenskan till mina underbara vänner.
November
Jag började...vad ska man kalla det? Träna? Ja, även detta tack vare den fina människan jag mötte i mars. Myste lite mer med kameran också.
December
Min andra tatuering investerade jag den tredje dagen denna månad och lika bra resultat denna gång. Två dagar senare upplevde jag äkta eufori i Kulturens hus när jag såg Melissa Horn. Ännu fler saker hände, beslut togs och det kändes som att jag började komma på rätt väg. Hade en annorlunda jul, men även ett bra lov med tanke på förutsättningarna. Bläckpennorna användes flitigt.
I alla fall glömmer jag gärna detta år och kör en storsatsning på 2014.
Eller nått
Kommentarer
Trackback
