För att få skrivet någonting positivt på denna jävla negativa blogg är det väl lika bra att passa på att skriva nu. Jag låter ju väldans positiv nu också...

Kom nyss hem från finaste Isabelle och därmed är jag ett nytt Gleeavsnitt och ett flertal skratt rikare. Ser redan framemot nästa söndag (söndag!!!) för då ska vi träffas igen och det känns helt klart som att jag utnyttjar mina vänner som energikälla, men va fan, man ska ju umgås med dem som ger energi och inte tar. Det är synd att man inte hinner träffa alla så ofta som man vill, men när man väl träffas är alla bekymmer borta och för en liten stund känner man sig hel. Det är väl det som saknas varje dag, alla små pusselbitar som är på olika håll för att hela ens hjärta. En av dessa pusselbitar träffade jag i alla fall idag.

Finaste finaste Isabelle!