Och när jag vaknar upp är du här igen

Jag är less. Så himla less. Och trött. Fruktansvärt trött. På detta. Men snart. Snart kanske något händer. Det känns i alla fall som det. Som att någonting görs. 
Näste vecka tas en beslut. Och jag hoppas att det blir som jag vill. Annars vet jag inte vad jag gör.
Veckan därpå kommer jag i alla fall att agera. Känns skumt, men det är väl bra. Träning. Tränar man så blir man ju bättre. Ja, man får väl hoppas.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0