Här kommer en fin låt mitt i allt annat. Förmodligen är det ingen mer än jag som tycker att den är så fantastisk (av mina få läsare alltså). Det som gör den så underbar är ju språket eftersom det var det jag hörde först och jag tror ingen av er är någon fantast av spansk musik, fast vad vet jag. Efter att ha lyssnat på den några gånger började jag  även höra vad de sjöng och texten är ju lika fin. Den går liksom att tolka lite hur man vill, beroende på hur det är. Jag hörde nyss Håkan Hellström säga att genom musik och film vill han kunna fly en liten stund från verkligheten. Jag vill inte fly, jag vill kunna relatera. Sådant gillar jag. Det behöver inte vara hela låten rakt igenom, men bara det är någon liten rad som är klockren så blir låten genast underbar. Här kommer min första spanska kärlek Algo más.

 

 

För att något ska bli begripligt översätter jag refrängen, resten orkar jag inte.

 

(Från "Es algo más, algo que me llena")

Det är något mer, något som fyller mig.

Något som inte dödar eller förgiftar.

Det är något mer, något mer än kärlek.

 

Det är något mer än avståndet,

än smärtan och nostalgin.

Vi vet att detta inte kommer separera oss

 

(Sista blev typ lite konstig för jag får inte ihop det till bra svenska, men det är fint i alla fall)

 

Me gusta! Me gusta mucho <3