Jag snodde en lista av

som handlar om självskadebeteende. Så i trettio dagar ska jag svara på frågor om det. Tänkte att det kunde vara en kul grej. Eller förresten, eftersom vissa svar på frågorna blir så himla korta så tar jag fem frågor varje dag istället. Så det blir sex inlägg.

Hur länge har du självskadat? Diskutera varför du började.

Jag började sommaren 2013, så i drygt tre år nu. Jag vet exakt varför jag började, när det hände och varför det hände. Det var under Gothia Cup när jag var där med 98:orna och stod i mål som jag efter en match var så besviken på mig själv och kände att jag behövde straffa mig. Hela den där resan mådde jag väldigt dåligt och det blev ännu sämre när jag fortsatte klanka ner på mig själv. Så rent rakt av kan jag säga att det var ett sätt att straffa mig på i början, men jag tror också det var för att jag märkte att smärtan gjorde att jag fick en annan slags kontroll över känslorna. Givetvis inget bra sätt att hantera sina känslor på, och att straffa sig själv är ju inte heller något en bör göra. Men så var det i alla fall för mig första gången jag skadade mig själv.

Vilket ställe på din kropp är mest påverkat av självskadandet?

Min högra arm. Det ärväl nästan bara den som är påverkad. Även min vänstra hand. Annars har jag pyttesmå märken på låret och knät, men det är mest armen och handen som är påverkade.

Vad har du för motivation för att bli fri?

Motivation kanske en inte bör snacka om nu när det råder den största motivationssvackan någonsin, men min motivation för att bli fri är väl att kunna gå runt hur jag vill utan att behöva bekymra mig om att täcka öppna sår och att jag en dag ska kunna hantera mina känslor på ett sådant sätt att jag slipper skada mig själv.

Betraktar du dig själv som beroende?

Förut var jag det absolut, jag kunde inte vara utan att skada mig själv någon vidare längre stund. Idag ser jag dock att jag har kommit ur det beroendet.

Vilken del av självskadande ogillar du mest?

Oj! Allt! Blickarna i mina näras ögon när de förstår att jag medvetet har skadat mig själv, beroendet som faktiskt skapas, att hela tiden behöva tänka på att dölja sår och ibland även ärr (jag tycker att oläkta sår ska döljas, men ärren finns ju där och kommer alltid göra det, här på avdelningen har jag dock på mig långärmat för att här är det extra triggerkänsligt).