Jag är ledsen, ja jag är det

TRIGGERVARNING: Prat om självskada


Bekant med denna räknare nu förstår jag. Vet inte hur länge jag har haft den. Sedan slutet av 2013 tror jag. Den har gått upp och ner många gånger, men mellan februari 2015 och december 2015 har den fallit ner 5 gånger tror jag det är. Visst hade jag kommit upp till  över 200 dagar när tvånget blev för stort i oktober, men att räknaren nollställdes då är ju inte något som automatiskt skickar tillbaka mig till botten. Inte heller den långa svackan jag hade kring årsskiftet 2014/2015 eller det som hände i februari 2015. Det är inte bra alls, men det betyder inte att allt är kört. Jag har rest mig många gånger, förhindrat att det har blivit den dagliga vanan/tvånget som det en gång var. Därför är detta snedsteg inte heller något som ska dra mig ner på botten. Mitt 2016 började inte på bästa sätt, nej. Men då kan ju alla andra dagar bara bli bättre när det gäller detta. Att det jag skadar mig med hamnade bland pappret som jag slängde. Att jag kom på det, men ändå lät ligga kvar. Att jag nästa dag gick ut med soppåsen. Ja, det stryker väl teorin om att jag inte vill göra om det här mer? Plus det faktum att jag skäms så mycket. Och att jag ångrar mig. Och att det bara gör saken värre. Plus massvis med andra negativa saker som denna självskadehandling. Visst kan man skada sig om man väl vill, så mitt sätt att låta det jag har skadat mig med den senaste tiden ligga kvar i soptunnan var väl mest symboliskt, men sådant kan också vara viktigt.

Något annat viktigt är att jag med gott samvete kan säga refrängen på en av Melissa Horns nya låtar stämmer in så bra på hur jag känner kring detta:
"Som det känns nu, gör jag aldrig om det här, jag gör aldrig om det här, jag gör aldrig om det här mer."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0