Jag skrev detta för länge sedan. Trodde att jag kanske skulle slippa publicera. Att jag inte skulle behöva. Men jag har insett...att jag tyvärr måste berätta.
Jag önskar att jag slapp skriva något sådant här. Eller ens säga något till någon. Inte för att jag skäms - det har jag aldrig gjort, inte sedan första gången jag fick känslor, som var mer än vänskap, för en tjej. Jag önskar att jag slapp berätta för det borde inte vara någon big deal. Jag önskar att folk inte bara antar att alla är heterosexuella och att du i annat fall måste förklara dig och "komma ut". Och jag önskar att det inte spelade någon roll vilken sexuell läggning någon har, utan att allt bara kan respekteras oavsett om man är en av normen eller inte.
Så tyvärr måste jag berätta. För att annars tar folk för givet något som inte stämmer.
Och nej, jag kommer inte bli kär i dig bara för att du är tjej, lika lite som du blir kär i varenda kille (eller tjej) - eller lika lite som att jag blir kär i varenda kille. Och nej, jag har aldrig haft ett riktigt förhållande - med varken tjej eller kille -, men bara för den sakens skull betyder det ju inte att jag inte kan säga detta. Jag vet ju vad jag känner, och man kan ju säga att man är heterosexuell utan att ha haft något förhållande, eller hur?
Jag är egentligen inte rädd för att säga detta, för helt ärligt så kan jag inte förstå de som inte respekterar kärlek oavsett hur den ser ut. Och sådana människor som jag verkligen inte förstår mig på kommer jag inte heller kunna umgås med. Jag har en sådan stark åsikt angående detta och att det helt enkelt är en självklarhet för mig att man får älska vem man vill så vad någon annan tycker kunde jag inte bry mig mindre om (förutom att det är extremt sorgligt att folk tycker att kärlek ska begränsas så). Jag är inte rädd för vad mina vänner ska säga för så som jag uppfattar det, umgås jag med öppna och kärleksfulla människor. Jag är inte heller rädd för vad mina föräldrar ska säga för jag har högre tankar om dem än att deras känslor för mig skulle bero på vad den jag gillar har mellan benen.
Så jag önskar att jag slapp berätta. Jag vill inte göra någon grej av det. Vi lever i 2015 nu. Men ändå måste jag berätta. För att jag är less på antaganden om att det måste vara en kille. Att det ens måste spela någon roll.
