Strul som vanligt
Tre gånger har jag svarat på RIKSÄT enkäten inom ätstörningsvården - varje gång har tekniken strulat. Så det blev inget svar denna gång utan jag får istället vänta tills efter jul. Lite segt men vad ska man göra? 
Jag önskar bara att det kunde gå snabbare.
Men samtidigt vill jag att den här bedömningsfasen ska vara förevigt.
För hur ska jag våga?
Hur ska jag göra?
Hur fan ska det gå?
Jag förstår inte. Verkligen inte.
Men jag försöker att inte se så långt fram. För då vill jag bara ge upp.
Men än så länge har jag planerat att stå ut. Trots att det är jul. Trots att jag inte vill.
Men jag tänker att det kanske kommer en dag då jag är glad över att jag stod ut.
Just nu känns det tungt. Så därför blir det inte så muntert här. Men ärlighet är väl kanske något jag borde prova på.
Jag kör på det spåret än så länge.
Prata om maten känns dock fortfarande för jobbigt. Jag vet inte, men det är känsligare på något sätt.
Mer skam. Mer skuld. Än något annat.
Och det kan väl få vara så ett tag. Tills jag är redo.
Först måste jag väl bli redo att erkänna helt för mig själv.
Fram tills dess. Står jag ut.
Kommentarer
Lena
Fortsätt kämpa Sofia det kommer bättre dagar. Kram Lena
Svar:
Sofia Kihlström
Trackback
