Don't lose your faith, don't run away
Denna rad borde vara på repeat i mitt huvud.
Påminna mig själv om att jag måste vakna.
Men det är inte så lätt.
Eller egentligen är det väl det.
Men jag är väl inte så engagerad, eller något.
Tack och lov är det söndag idag.
Alla söndagsrutiner är avklarade och imorgon börjar vecka åtta.
Nu är det tillåtet att känna.
Jobbigt. Men en lättnad.
Och jag vet. Att imorgon ska jag någonstans.
Någonstans där jag inte varit på länge.
Och det ska bli så himla skönt.
Därför vågar jag känna.
Hoppas jag somnar också.
För jag vill inte känna för länge.
Och inte för mycket. Fast det blir det hur som helst.
Jag säger ju det, jag suger på lagomt.
Kommentarer
Trackback
