På bildlektionerna fick vi jobba utifrån vårt arbete och jävlar alltså, jag tror aldrig jag har gjort så mycket på bilden (blev typ aldrig klar med något annars)! Och trots att jag inte hade hunnit bli medveten om så mycket hos mig själv, visst jag ju ändå mycket vad jag tänkte som kopplades till det där jag hade läst om, så kanske var det därifrån jag fick inspirationen och tankarna?

(Och nej, jag kunde lika lite om att rita, måla och tekniker som nu)

Jag minns att det var flera som undrade vad jag hade ritat på denna bild.

"Är det mat på löparbanorna?" 

"Jag fattar inte, jagas hon av mat?"

Jag tänkte att det var uppenbart, men tydligen var det inte det. Nu förstår jag att det kanske inte kan vara så lätt att förstå logiken i det om man inte har varit där själv men detta var min känsla. Och mina upplevelser. Det var så jag kände när jag sprang. Jagades av maten som jag hade ätit. Jagades av maten som jag inte fick äta. Mat som drev på mig att springa lite fortare, lite mer.