Varje vecka fyller jag i det så kallade veckokortet. Det har sett lite olika ut för mig beroende på vad som är aktuellt för tillfället och vad som känns viktigt att hålla koll på, men just nu kan det se ut så här:
Då ska man alltså skatta förmiddag, eftermiddag och kväll t ex hur mycket ångest man har haft på en skala 1-5 där 1 är minst och fem är mest. Sedan ser ni ju att det finns andra kolumner som man fyller i på lite olika sätt, t ex självskada - ja eller nej (J/N). I början var det jättesvårt för jag menar, hur ska man veta om den där ångesten är en fyra eller femma? Det kan ju alltid bli värre och då är det väl inte en femma? Tillslut så började jag fatta i alla fall och nu är det mer svårt att minnas och/eller namnge färdigheter jag använt mig av. Och att självvalidera. Herregud! Men när jag väl gör det så hjälper det enormt mycket och spar mig på så mycket lidande.

På varje individualterapi går man igenom veckokortet och tittar lite extra på någon situation med antingen väldigt höga skattningar eller bara någon som man vill ha hjälp med att förstå eller veta hur man skulle hanterat den på ett annat sätt. Vi gör en så kallad kedja där vi går igenom hela situationen och försöker först identifiera sårbarhetsfaktorer, t ex om man sovit dåligt, ätit dåligt eller något annat som man vet kan bidra till att negativa känslor blir fler eller svårare att hantera. Sedan börjar man bena ut vad som hände - beteenden, tankar, känslor - och därefter försöka se var man hade kunnat gjort annorlunda och vilken färdighet man hade kunnat använda sig av istället. Ibland gör vi det muntligt, ibland skriftligt, men det är alltid lika givande, jobbigt och upplysande. Så vecka ut och vecka in dessa veckokort. Men det blir en rutin tillslut och nu tänker jag typ i veckokortstermer. Jag tycker det är ett bra underlag att utgå ifrån på individualen för det är lättare att både komma ihåg och att ta upp de situationer som varit svåra.