Hur ska det gå? Hur ska det gå? Hur ska det gå hur ska det gå hur ska det gå?



Panik är en stark känsla. Ångest också. Men man kan väl i alla fall kalla det oro. Och min orosnivå är upp i skyarna. Jobbet. Nästa vecka. Och hela sommaren. De två sista timmarna på dagarna kommer bli perfekta. Men de sex resterande. Fan.

Den andra anställda här - som jag lät ta kommandot - har fått ett nytt jobb och ska sluta. JAG ska alltså vara själv. Ansvar över klippningen i byn. Det är inte så jättefarligt dock, lite klagomål får man väl försöka ta och jag har gjort upp en karta över alla himla ställen jag ska komma ihåg att klippa på. Men. Jag är inte helt ensam. Feriearbetare ska komma som JAG alltså ska leda. Jag är ingen ledare. Jag lyder order. Tänk om de inte lyssnar på mig? Vad ska jag göra? Hur ska jag förhålla mig till situationen? Jag kan inte det här. Jag vill inte jobba mer. Tänk om något går fel. Eller att något händer. Fan jag måste vara social. Vara hon som folk lyssnar på. Det är jag inte. Har aldrig varit boss. Vill inte vara heller. Över mig själv ja. Inte över andra.

Och tänk, jag har ingen som styr över mig. När ska det ta stopp. När det måste vara jag som säger stopp. Inte jobba lite till och lite till. Sluta jobba när det är rast. Annars kommer de avsky mig. Men hur ska jag kunna vara den som säger att vi inte kan jobba när det regnar så mycket? Hur ska det gå? För en med strikta regler.
När det aldrig regnar för mycket. När lathet inte tillåts. När pauser är något som inte existerar. När punktlighet och noggrannhet är viktigt. När perfektionism tar över.
Hoppas jag blir sjuk och måste vara hemma resten av sommaren.

Denna skönhet konmer jag köra runt på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0