Jag blir så ofantligt trött av medicinen, men det är rätt skönt när man kan sova bort dagen. För det första finns det inte så mycket att göra här, och för det andra kan jag inte ens komma mig för eller koncentrera mig på något av det som finns att göra. Så om jag får vara trött och kunna ligga still så gör det mig inget. Värre är det när jag ska göra grejer som till exempel skolan imorgon. Får se hur det går. Känns som att jag har ett konstant blodsockerfall typ. Inte för att jag har det, men känslan är ungefär densamma. Sedan är jag så otroligt uttråkad. Nu påbörjas nionde veckan på sjukhuset. Alltså nästan ett helt sommarlov. Visst har jag varit ute kortare stunder, men aldrig riktigt fri (förutom när jag rymde, då kände jag mig fri...men otroligt förföljd och samtidigt ändå fast). Idag var jag hem med min före detta behandlare som nu jobbar på avdelningen för att hämta lite kläder till skolan, vilket var en lite omväxling från allt annat. En vanlig dag blir jag väckt, äter frukost, ligger i sängen och stirrar, kanske lyssnar på någon podd, äter lunch, ligger i sängen och stirrar, kanske pratar med någon personal, återgår till stirrandet, äter middag, får dropp, ligger i sängen, kanske somnar en stund, äter kvällsfika, lägger mig. Jag kan tänka att: "okej, nu ska jag göra något, vad kan jag hitta på..? Jag går och tvättad händerna". Ja, det kan alltså vara någonting spännande som händer. Annars ligger jag mest bara ner. Har försökt läsa idag men jag kommer knappt fram en sida för jag är så okoncentrerad. Och ändå är det inga dåliga grejer jag läser för det handlar om Buffy.