Jag har fått min femte ECT-behandling idag och jag känner faktiskt att det hjälper. Även läkaren sa att han såg på mig att det gav effekt så det känns ju otroligt skönt. Fick dessutom permission över helgen vilket jag absolut inte trodde efter tisdagens kaos då jag aldrig kom tillbaka till sjukhuset efter skolan, utan istället vandrade på tårgrälsen någon timme, jagades av polisen in i skogen och kom tillbaka dyblöt till sjukhuset på kvällen. Men jag fick alltså permission och det är jag så glad över för nu ska jag få kramas lite med Elin och sedan med mina djur. Men tillbaka till ECT:n - jag tror verkligen det hjälper för mina tvångstankar är inte alls lika starka och påtagliga och ändå har jag bara fått fem behandlingar. Jag känner mig förvisso lite borta i skallen, men jag hoppas det går med sig och att effekten på tvångstankarna håller i sig. I tisdags duschade jag för fan här! Det kanske låter banalt för många, men när man knappt kan duscha i sin egen dusch utan tiotals med långa ritualer så är det en jävla bravad att gå på ett sådant här ställe och bara ställa sig i duschen. Jag har inte heller skadat mig på två dagar. Inte för att jag heller har haft någon specifik tanke på det så just det har inte varit så svårt att stå emot. Dessutom har ultimatum ställts och då är det lättare att sätta det emot tvångstankarna så det är vad jag har gjort. Nu blir det snart att bege sig på permission och hur det miljöombytet, respektive när jag återigen ska tillbaka hit, kommer påverka min skalle återstår att se, men jag är i alla fall med på att det kan komma att röra om där uppe.

Min kära familj <3