Fastän jag vet bättre känns det som att jag inte har nånting att ge dig

Ännu en dag börjar lida mot sitt slut, men först väntas lite besök av min kära mor och far. Dagen har varit jobbigare än vanligt och jag har brottats med ännu fler destruktiva impulser, men jag har stått emot alla hittills för egentligen har jag bara en vilja och det går inte hur som helst. Både igår och idag har jag varit ute och gått med personalen och det har varit riktigt skönt. Idag gick vi hem till min lägenhet en sväng, kollade posten, vattnade mina orkidéer och hämtade lite pyssel inför helgen. Det var skönt att vara hemma en sväng för jag saknar min lägenhet så otroligt mycket. Ska jag leva så ska jag leva i den. Något annat som var skönt var hur jag kunde komma in där, göra det jag skulle göra och sedan gå därifrån utan en massa ritualer och den där känslan i kroppen att allt var smutsigt bara för att vi hade andats där inne. Jag har inte städat sedan i juli men ändå kändes det inte så fasligt smutsigt (kan även bero på att någon knappt har varit där sedan dess, men aa...). Jag tror jag känner av att ECT:n hjälper mot mitt städtvång och renlighetsritualer och det är jag himla glad över för om jag ska leva, vill jag ju leva utan dem. Nu vill jag ju inte direkt leva, men jag har två ECT-behandlingar kvar och de kanske kan råda bot på det problemet.

Mina fina svin.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0