Sex månader

"04.34
Jag vet inte vad det här ska betyda? Meningslöst. Allting. Det vet jag. Men även detta. Vill inte skada mig - det vet jag. Men det var inte ens bra idag/inatt/nu på morgonen. Inte ens halvhjärtat och det gör ont inombords att jag inte ens försökte göra det ordentlig. Men det känns också meningslöst. Som allt. Som jag."

Den senaste tiden har impulserna varit så mycket högre än de har varit förut. Så mycket högre än den där natten/morgonen för sex månader sedan. Skillnaden? Då skadade jag mig. Det har jag inte gjort den senaste tiden. Inte alls under de här sex månaderna faktiskt. Och det känns så himla bra! Visst har det inte känts speciellt bra när jag har viljat skada mig sönder och samman, men det är absolut värt det. Oj vad de här månaderna har legat på en så mycket högre ribba än den gjort förra gången jag höll mig i sex månader. Det har varit mycket svårare. Så tji fick jag för att jag sa att detta problembeteende var hyfsat lätt för mig att inte följa. Men det har i alla fall gått. Just den biten har gått bra. Inte lätt. Men bra.

Nu tänker jag inte på något sätt säga att jag är kvitt detta. Sex månader är mycket. Men samtidigt inte mycket alls. Och när jag fortfarande har impulser är det ju långt ifrån helt borta. Jag måste vara på min vakt. Men jag har kommit en bit på vägen och jag ska fortsätta bygga på mina siffror. För problematisk fixering eller inte, i detta fall är siffrorna väldigt bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0