-

Sorgsna tillbakablickar i bloggarkivet

Jag har tidigare skrivit att jag hittade mycket hets när jag kollade igenom min blogg. Jag hittade även mycket annat som gjorde mig ledsen.

Nyårslöftet 2009

Haha vi kan ju ignorera allt annat svammel...men det där jag skrev längst ner om löftet som gick överstyr var väl den första insiktsfulla tanken jag tänkte...

Ja, det är skrämmande. Hur ett sådant litet ord kan göra en sådan stor förändring. Och nej, det har inget med godislöftet osv att göra. Jag tänker inte heller berätta vad det var. För jag vet att det skulle skapa idéer hos någon. I alla fall tankar. För det har skapat tankar hos mig. Massvis. Och det där ordet hänger fortfarande kvar. Genomsyrar i princip allt tvång. Och tvång? Ja, jag är så gott som byggt av det.

Min sjuka lösning

Okej, detta är absolut för sjukt för att ens nämnas. Den där lösningen var inte annat än en sjukt galen idé. Nu skulle jag kunna ge femtonåriga jag ett svar på hungerfrågan och en bättre lösning:

du äter inte tillräckligt med tanke på hur mycket du tränar! Ät större portioner! Eller trappa ner på träningen. Ät i vilket fall som helst mer! Du äter för lite, det är därför du är hungrig. Du behöver inte hålla på och leta komplicerade lösningar. Äter du samma mat, samma mängd kommer du ändå fortsätta vara hungrig hela tiden.

Omständliga jag

Alltid samma visa. Finns det något för mig att äta? Jag som aldrig varit allergisk mot något, och som inte heller var vegetarian på den tiden, hade ändå mycket få valmöjligheter. För allt var ju nästan förbjudet (=livsfarligt!!!) och undantag fanns inte.

Min upplevelse att vara underlägsen de i laget bland annat

Jag minns såväl när det verkligen gick upp för mig vad riktiga vänner är. Hur underbart det var att bara kunna vara. Vilken stor skillnad det var när jag var med människor som såg mig för den jag var och tyckte om mig ändå, gentemot då jag var i sammanhang som gjorde att jag kände mig som en dörrmatta eller något, någon som bara duger ibland, inte ens det.

Min oförmåga att se det dåliga i dåtiden

Detta gör mig bara så ledsen. Speciellt när inlägget avslutades med en bild med tillhörande text "under tiden då jag var nyttig!". Åh nej, dumma flicka!! Du var inte nyttig! Sluta, bara sluta! Sök hjälp NU för du kommer varken bli hälsosam eller nyttig, du kommer fortsätta vara sjuk och bli ohälsosam på alla sätt och vis.

När det blev för mycket

Jag hade fel, det kunde inte bara bli bättre - det kunde bli sämre också.

2015-10-04 @ 12:47:11 Ätstörningsrealterat Permalink

Kommentarer

Emma

Starkt inlägg, det är läskigt att man har läst de här inläggen förut, men att det blir så mycket tydligare när du lägger ihop dem och reflekterar över vad du skrivit, hur saker och ting började och hur du tänkte<3

Svar: Tack vännen <3 Eller hur, att saker och ting liksom kan flyta bort normaliseras så lätt, att det är först på håll man verkligen kan se.

Sofia Kihlström

2015-10-05 @ 17:38:02

Trackback