I find it kind of funny I find it kind of sad

För ett år sedan, eller inte exakt på dagen, men förra året när vi firade Emma. Då bröt jag mitt över fem års gamla löfte. Jag åt glass och jag minns hur lycklig Emma såg ut när jag sa att jag skulle göra det. Det gjorde det värt ångesten efteråt. Och alla andra kopiöst negativa tankar. Om jag hade vetat hur hösten och vintern skulle blivit, hade jag aldrig ätit den där glassen.

Jag kan vara glad och lite stolt över att jag gjorde det, men mest ser jag allt med sorgsna ögon. Inte glädje och lycka. Bara ett sorgset "varför"? Inte just för att jag gjorde det. Men varför det ska vara så svårt. Varför allt hände. Varför jag inte tog emot hjälpen jag fick när jag var femton. Varför jag har varit så rädd att släppa allt. Varför det är så jävla många som måste ha det så här. Det är sorgligt.

Förra året var ångesten megahög, men inte så hög som jag trodde, och jag sov ju hos Emma och allt det där. Ville skada mig sönder och samman, men jag hade Emma, min klippa. Nu är det som förra året, förutom att jag är ensam och utan ett uns av stolthet. Bara rent och skärt hat. Och en massa impulser. Eller egentligen bara en. En specifik och stark - som förra året. Och ikväll är jag ensam. Men. Jag är också starkare än förra året. Trots att jag så gärna vill (men inte vill så klart), kan jag stå emot. Jag kan göra annat. Jag kan till och med vara kvar i den känslan. Inte göra tanken till beteende. För det är bara en impuls. Bara en tanke. Jag kan tänka miljoner gånger att jag skadar mig. Se scenarier framför mig. Men jag kan också stoppa där. För idag kan jag så mycket mer än förra året. Idag har jag så många fler färdigheter i bagaget. Men idag har jag också så många mer tankar, rädslor och negativ energi riktad till mig själv. Som är svårt att bli av med. Men jag skadar mig inte ikväll. Och det kan få räcka med det. Ibland får man nöja sig med att inte få allt på en gång.

Picknick med min bästa vän i badhusparken i min blivande hemstad idag efter bästa beachloppisen!

Fortsätt kämpa Sofia! Du är en sådan underbar människa. Vilken fin prickig picknick pläd förresten

Åå vet du vem som var där och strosa runt idag?? Jag!! Men såg dig er inte :( ❤️
Btw, du är så himla stark tjej och jag tror på dig vännen ❤️❤️ Massor med kramar!! ❤️