Men jag har lovat den här gången att jag ska ge allt jag säger att jag har

Första dagen. Det här ska gå vägen.
Den är lång, men det måste vara värt det.
Jag kan inte vara säker. Och jag kan inte vara säker på vad som är rätt att göra.
Men jag har något jag tror på. Jag kör på det.
Och sedan får vi se vad som händer.
 
Det känns som att det är perfekt.
Att allt kommer i rätt tid. På rätt sätt.
Nu ska jag ta vara på det. Nu har jag min chans.
En stor chans. Mycket hjälp. Mycket motivation.
Och hopp.
För det finns alltid hopp. Det är bara svårt att se ibland.
Men inte nu.
Visst det är fortfarande lite svart Men jag ser ljusglimtarna.
Och det är värdefullt.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0