Here comes the sun!

Att ett telefonsamtal kan göra ett så stort under! Att få tankarna på rätt spår. Inte få bort dem. Men i alla fall få hjälp med dem. Så att de inte kontrollerar ens dag. Så att det inte känns som en evighet till natten. Det känns skönt att det kan gå.

Nu sitter jag i solen (ja tänk, jag märker faktiskt att det är ljust ute) på jobbet och ska snart börja röja igen. Det är varmt för första gången på hela sommaren. Varför ska jag då behöva ha jacka eller underställ? Nej jag behöver inte det. Så idag sitter jag i t-shirt. Och det känns fantastiskt att känna vinden mot armarna. Och att kunna säga att jag faktiskt inte känner obehag över de raka, de runda, de tjocka, de smala, de långa eller de korta. Ärren.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0