You wanna play, you wanna stay, you wanna have it all. You started messing with my head until I hit a wall

 
 
När jag sitter där på klipparen finns det en hel del tid till att fundera. Tänka. Reflektera. (Dvs när jag inte försöker klamra mig fast vid klipparen för att inte välta)
Jag brukar komma fram till en hel del bra saker faktiskt. Men så fort jag hoppar av så är allt borta.
Idag är ett undantag. Kanske för att det var en sådan uppenbarelse. Eller något.
Men allt blev bara så klart. Jag har varit fri från djävulen som har bott hos mig mer eller mindre sedan den flyttade in i min hjärna i höstas. Den som har fått mig att sjunka så djupt. Som har fått mig att göra saker jag aldrig skulle drömma om tidigare. Det som var så otänkbart och långt borta från min verklighet. 
Djävulen som har försökt göra allt ännu svartare än det redan var har inte visat sig på två månader. Och jag har insett att den inte ska få göra det igen. Inte för att jag har fått någon typ av uppenbarelse att livet är det bästa som finns och att jag älskar allt omkring mig (än). Men efter de är två befriande månadena har jag förstått att djävulen inte hjälper mig.
Och det är inte något som är menat för mig.
För annars hade inte värdet av tablettresterna sjunkit från 1200 till 15.
Annars hade inte min lever gjort det där mirakulösa jobbet.
Och annars hade jag inte tagit mod till mig och berättat för min skolsköterksa hur det verkligen var den 19:e juni.
Men allt hände. Så det var inte meningen. Jag ska inte ha kontakt med djävulen. Den är inte för mig. Inte för någon. Men hur mycket man än försöker förklara det så måste man nog komma på det själv. Och det har jag gjort nu. Och jag har lyckats göra det som var mitt och min DBT-behadlares mål: hålla mig levande under sommaren. Inte för att den är slut, men jag känner mig mer levande än någonsin. För att jag har brutit kontakten. Och det gör allt annat så mycket lättare. Så jävla befriande.
 
 
 



Kommentarer
Anders Pettersson

Känns fantastiskt kul att höra att du verkar vara på rätt väg, med tanke på vad du och din blogg betytt för mig och hur mycket du hjälpt mig så är jag så oerhört glad för din skull och samtidigt enormt tacksam. Fortsätt vara den starka och underbara person du är så vet jag att du kommer lyckas

Svar: Jo det känns verkligen befriande! Tack så jättemycket, jag är verkligen glad över att jag i alla fall når ut till någon :)
Sofia Kihlström

2014-08-15 @ 03:44:46
Ida

Stark du är 💜

Svar: <3
Sofia Kihlström

2014-08-15 @ 08:53:17
URL: http://iminetta.blogg.se
Maja

Du har varit så sjukt stark tjejen & jag beundrar dig verkligen enormt. Det är inte lätt att komma så långt som du har kommit och jag är verkligen glad för din skull!
Kram! <3

Svar: Tack vad glad jag blir av att läsa det här!
Du ska se att du också kommer komma framåt nu när hjälpen kommer.
Kram <3
Sofia Kihlström

2014-08-15 @ 08:55:18
URL: http://nolicedere.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0